desert storm



HUMANITÄRA OCH MILJÖMÄSSIGA
ASPEKTER PÅ GULFKRIGET 1990 -
1991


INLEDNING

I denna uppsats har jag valt att behandla humanitära och miljömässiga
aspekter på Gulfkriget 1990 -1991. På grund av ämnets omfattning har jag
valt att strikt begränsa mig till dessa aspekter och inte ta upp t ex
militära och strategiska sådana. Detta har tyvärr visat sig vara ett ämne
som inte ens jag klarar av att skriva på ett roligt sätt om.


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. KUWAIT

1:1 Inledning
1:2 Iraks behandling av kuwaitiska krigsfångar och civilbefolkning
1:3 Skadeverkningar på miljön i Kuwait
1:4 Plundring och förstörelse


2. IRAK

2:1 Inledning
2:2 Flygoffensiven - Operation Desert Storm
2:3 Markoffensiven - Operation Desert Sabre
2:4 Skadeverkningar på miljön i Irak


KÄLLFÖRTECKNING

"Gulfkriget och den humanitära folkrätten" av Christer Ahlström, Folkrättsdelegatio-
nen, Stockholm 1992

"The true cost of conflict", Kapitel 2, "The Iraq Conflict" av
Gregory Quinn


1. KUWAIT


1:1 Inledning

Den 2 augusti 1990 invaderades Kuwait av irakiska trupper. Detta var den
slutliga kulmen på en längre tids konflikt mellan länderna angående olje-
fält på den irak-kuwaitiska gränsen, och öar i norra Gulfen. De verbala
hotelserna trappades gradvis upp under 1990, för att kulminera i juli med
att Irak anklagade Kuwait för att ha stulit irakisk olja till ett värde av
2.4 biljoner USD. Natten till den 2 augusti inleddes invasionen. Det
kuwaitiska försvaret överraskades, och de invaderande styrkorna mötte ringa
motstånd. Vid 7-tiden på morgonen stod de irakiska styrkorna i Kuwait City,
och efter 48 timmar hade hela landet intagits. Den 8 augusti förklarade den
irakiska ledningen sin avsikt att annektera Kuwait, och den 28 augusti
offentliggjordes att gränsområdena mellan Irak och Kuwait hade införlivats
med den irakiska provinsen Basra, samt att övriga delar av Kuwait nu ut-
gjorde Iraks 19:de provins. För första gången i FN:s historia hade en
medlemsstat attackerat och upplöst en annan.


1:2 Iraks behandling av kuwaitiska krigsfångar och civilbefolkning

Under de första fem månaderna av ockupationen blev uppskattningsvis ca
10 000 kuwaitier tillfångatagna. Många fördes till krigsfångeläger i Irak. I
fånglägren rådde åtminstone inledningsvis svåra förhållanden. Det var brist
på mat, vatten och medicin. Tortyr i samband med förhör förekom, men
troligtvis ingen systematisk tortyr. Men än värre drabbades de som
arresterats såsom varande misstänkta för att tillhöra den kuwaitiska mot-
ståndsrörelsen. Irakierna inledde på ett tidigt stadium en politik som gick
ut på att underkuva alla tecken på motstånd. Husrannsakningar genomfördes
för att finna medlemmar av motståndsrörelsen och utländska medborgare. Om-
fattande arresteringar genomfördes. Terrorn mot civilbefolkningen ökade i
omfattning, med bl a godtyckliga avrättningar. Den 21 februari inleddes en
kampanj av massarresteringar. Tusentals civila kuwaitier arresterades och
fördes till Irak. Under ockupationen införde irakierna lagar som föreskrev
dödsstraff för:
1) hamstring av mat för kommersiella syften
2) plundring
samt 3) skyddande av en utlänning i syfte att gömma honom för myndigheterna.
Övergreppen på civilbefolkningen var alltså omfattande. Enligt en
studie av Dr Al-Hammadi (Report on the situation of human rights in Kuwait
under Iraqui occupation, FN dokument E/CN4/1992/26, sid.30) så utsattes ca
79% av de arresterade för tortyr. De tortyrmetoder som användes var bl a
misshandel, elchocker, brännmärkning, upphängning i fötterna, utdragning av
naglar samt stympning. Tortyren mot kvinnor utgjordes huvudsakligen av våld-
täkter. Antalet utsatta kvinnor uppskattas till minst 1000, men det verkliga
antalet är troligen betydligt högre, p g a att de flesta kvinnor inte vill
erkänna att de har blivit våldtagna. Har en kvinna blivit våldtagen så upp-
fattas det nämligen som att hon har dragit skam och vanära över familjen.
Kuwaitiska läkare uppskattar att minst 300 kvinnor blivit gravida som en
följd av dessa våldtäkter. Många kvinnor flydde senare till Egypten eller
Filippinerna för att göra abort. Om en person avrättas utan att ha fått sin
sak prövad av en kompetent domstol, så kallas det för en extrajudiciell av-
rättning, eller med andra ord ett mord. Enligt Amnesty International uppgår
antalet extrajudiciella avrättningar av civilpersoner till över 1000. De
flesta blev torterade innan de avrättades. Detta är ett brott mot den IV
Genévekonventionen om rätt till liv. Det förekom att personer avrättades i
sina familjers närvaro. Personen fördes hem, övriga familjemedlemmar
tvingades ut för att beskåda avrättningen, och fick sedan ta hand om kroppen.
Kropparna efter avrättade människor kunde också lämnas på offentliga platser
till allmänhetens beskådande. Det förekom också att fångar tvingades spela
rysk roulette med varandra. Detta ledde också till en del dödsfall.


1:3 Skadeverkningar på miljön i Kuwait.

Irak förstörde 810 av sammanlagt